letsdothisthing

 

I den lilla staden Chester's Mill i USA händer en dag något underligt. En ogenomtränglig vägg, en kupol, isolerar hela staden och dess invånare från omvärlden. Till en början är det bara en smygande oro och misstänksamhet som drabbar människorna där, men det lilla lugnet som finns försvinner snart när dagarna går och militären utanför misslyckas med att ta sig igenom kupolens mystiska yta. Den förre militärofficeren Barbara ("Barbie") är en av de nyare invånarna i stan och han får presidentens förtroende att leda staden och dess poliskår; något som inte uppskattas av alla. Framförallt inte av Big Jim Rennie, stadens korrupte vice ordförande i kommunstyrelsen, som tycker att människor inte vet sitt eget bästa. Det vet däremot han (en man av Gud som han är), och han gör allt för sin stad, och han tänker börja med att skydda den från officer Barbie. Om människor måste skadas, kanske till och med dö, för stadens skull kommer han se till att de gör det. Plötsligt förvandlas den lilla lugna landsbygdsstaden till ett laglöst inferno där det är var och en måste försöka rädda sig själv.

Jag är ju djupt partisk i den här frågan; jag älskar King. Jag ÄLSKAR honom. Och här har han gjort det igen. King är en mästare på att porträttera människor så att man berörs, och här får han fritt spelrum med säkert ett 20-30tal karaktärer som han mer eller mindre presenterar oss för. Det här är mer en berättelse om människor och samhället än en historia om övernaturligheter och bråd död. Människors desparation och panik skildras på ett mycket obehagligt och realistiskt sätt, och utifrån allas förutsättningar. Stephen är också expert på att göra så att man finner empati för alla de karaktärer han tycker sympati borde finnas för, allt från hjältarna och de goda i berättelsen till den knarkande unga mamman vars son är sinnesslö på grund av hennes missbruk och en korrupt medlem av kommunstyrelsen som under alla år varit Big Jim Rennies högra hand. Alla människor avbildas som människor; de har fel och brister, de har gjort misstag, de har olämpliga åsikter/lustar/tankar men detta gör dem så mycket trovärdigare; hjältarna har någon gång gjort fruktansvärda saker och skurkarna räddar småbarn från ett hemskt öde.

Historien i sig är fruktansvärt spännande. Vad är kupolen? Hur långt är Big Jim villig att gå för att få makten över staden? Varför beter sig hans son Junior så konstigt? Kan Barbie rädda staden? Kommer Julia, stadens tidningsutgivare, kunna avslöja Big Jim? Varför får stadens barn petit mal-anfall där de pratar om eld och Haloween? Vad vet förre polismästarens fru Brenda som inte resten av staden vet? Vad gör egentligen "Kocken" ute på den kristna radiostationen? Kapitlen är faktiskt inte alls så långa vilket är relativt ovanligt när det gäller King, och trots att det här är en tungviktare (ca 1200 sidor), känns den inte alls så lång. Ska jag ge lite kritik vilket jag ju måste, så kunde redaktören faktiskt skippat ett par hunda sidor eller så. Inte för att de var DÅLIGA utan för att rytmen i boken hade varit bättre bibehållet om man inte hade gått in på så många av alla invånarna i Chester's Mill och deras bakgrund. Å andra sidan kanske det tillförde en viss uppbyggnad fram till det fruktansvärda slutet, så jag är lite kluven. Jag tycker också att när väl upplösningen av själva mysteriet kommer är det något ihopslängt, DÄR hade jag kunnat tänka mig lite mer sjupdykning.

MEN; trots det en av de bättre böcker av King jag läst (det här blev min femtonde.) Var får karln allt ifrån?
Det blir fyra FRUKTANSVÄRT starka ugglor. Egentligen fyra och en halv men det ser så makabert ut med en halv uggla.